13. Men männen i den styrka som Amasja hade skickat hem och som inte fått följa med ut i striden överföll judeiska städer från Samaria till Bet-Horon, slog ihjäl 3 000 av invånarna där och tog ett rikt byte.
14. När Amasja kom tillbaka efter segern över edomeerna förde han med sig de gudar man hade i Seir och ställde upp dem som sina egna gudar. Dem tillbad han och tände rökelse åt.
15. Då blev Herren vred på Amasja och sände en profet till honom som sade: »Varför dyrkar du gudar som inte kunde rädda sitt eget folk ur ditt våld?«
16. Men Amasja avbröt honom: »När gjorde vi dig till kunglig rådgivare? Sluta, annars blir du dödad!« Profeten slutade men sade: »Jag vet att Gud har beslutat att förgöra dig eftersom du gör så här och inte lyssnar till mina råd.«
17. Kung Amasja av Juda höll rådslag och sände sedan bud till Israels kung Joash, son till Joachas, son till Jehu, och utmanade honom: »Låt oss mötas öga mot öga!«
18. Israels kung Joash skickade detta svar till kung Amasja av Juda: »Tisteln på Libanon sände bud till cedern på Libanon: Ge din dotter till hustru åt min son! Men de vilda djuren på Libanon kom förbi och trampade ner tisteln. —
19. Du skryter med att du slog edomeerna, och det har stigit dig åt huvudet så att du vill vinna ännu mera ära. Stanna hellre hemma! Varför utmana olyckan? Du skulle gå under och Juda med dig.«
20. Men Amasja lyssnade inte på honom; så hade Gud styrt det för att ge dem i fiendens våld, eftersom de hade dyrkat edomeernas gudar.
21. Israels kung Joash drog då ut, och vid Bet-Shemesh i Juda ställdes de öga mot öga, han och Judas kung Amasja.
22. Judeerna besegrades av israeliterna och flydde var och en hem till sig.