46. Du förkortar hans ungdoms tid, och betäcker honom med blygd. Sela.
47. Herre, huru länge vill du dig så allstinges fördölja; och låta dina grymhet brinna såsom en eld?
48. Tänk huru stackot mitt lif är; hvi vill du alla menniskor fåfängt skapat hafva?
49. Hvilken är den der lefver, och intet ser döden; den sina själ friar utu helvetes hand? Sela.
50. Herre, hvar är den förra din nåd, den du David i dine sanning svorit hafver?
51. Tänk, Herre, på dina tjenares försmädelse, den jag bär i mitt sköt, af allom så mångom folkom;
52. Dermed, Herre, dine fiender dig försmäda; der de med försmäda, och med fötterna trampa på din smorda. Lofvad vare Herren evinnerliga. Amen, Amen.